Isabelle - Vägen till ett friskare liv

Senaste inläggen

Av Isabelle Ståhl - Fredag 28 juli 21:02

Det var ingen blodpropp. Eller så var det en men att den släppte utan att göra någon större skada. Läkarna vet inte. I onsdags var underarmen och handen enorm och jag fick efter två läkarbesök den dagen tid för ultraljudsundersökning dagen därpå. Men nästa morgon hade svullnaden lagt sig och jag avbokade ultraljudet. Kändes onödigt att åka när det uppenbarligen blivit bättre. Smärtan och rörligheten är däremot fortfarande ett problem. Jag kan inte hålla armen i annat läge en 90 grader. Det tar helt enkelt stopp. Jag försökte pressa ner armen med min andra hand idag men icke då. Någonting i armen tar stopp för den sitter verkligen fast och smärtan får mig att vilja skrika högt. På tisdag ska jag till en arbetsterapeut och få hjälp med att komma igång med sjukgymnastik. En ställning kring hurvida det behöver opereras då kommer också att tas. Jag hoppas så att jag slipper operation!

ANNONS
Av Isabelle Ståhl - Onsdag 26 juli 14:48

Gipset togs av i måndags. Smärtan är inte att leka med och rörelsen och stabiliteten är ordentligt nedsänkt.
Imorse svullnade armen upp till den dubbla och nu sitter jag för andra gången idag inne hos läkaren för att utesluta blodpropp i armen. Aldrig tar problemen slut.
På tisdag ska en ny bedömning göras, det pratas om operation då de är osäkra på om armen verkligen ligger helt rätt nu. Om inte annat så blir det en höst med sjukgymnastik.

ANNONS
Av Isabelle Ståhl - Onsdag 19 juli 21:15

Med en gipsad arm, med alldeles för mycket energi och med en dos av smärtstillande säger jag tack och hej för dagen och taggar för en ny dag på jobbet imorgon på min nya administrativa tjänst. Efter den här dagen känner jag starkare än någonsin att jag aldrig skulle klara av en kontorstjänst i mitt liv. Så tacksam över mitt yrkesval och mitt nuvarande jobb som ger mig möjligheten att få vara i rörelse och bland folk hela dagarna. Även om hela den här veckan kommer innebära en vecka framför datorn i lugnets tecken för att vila upp armen så vet jag att jag från och med tisdag förhoppningsvis kör på som vanligt.

Av Isabelle Ståhl - Måndag 17 juli 21:20

Värsta natten i mitt liv i lördags. Ramlade av segwayn på jobbet, vred armen helt snett och armbågen gick ur led. Ambulansen körde in mig till sjukhuset. 6 timmar efter olyckan sövs jag. I 6 timmar ligger jag alltså på sjukhuset och skriker rätt ut av smärtan utan fungerande smärtlindring. Ortopeden som tillslut drar armen rätt säger morgonen därefter när jag vaknar på ortoped avdelningen att det var en av de kraftigaste urledvridningar han behandlat. Nu är jag hemma igen, med ett gips som sträcker sig från axeln ner till handen. Smärtan är hanterbar men sjukskrivningen desto jobbigare. Imorgon åker jag in till jobbet på planeringsmöte inför veckan som kommet med min arm.

Av Isabelle Ståhl - Lördag 15 juli 07:20

Godmorgon!
Solen skiner och väderprognosen lovar 24 grader och sol! Nu taggar vi för en dag på jobbet med galet mycket folk!

Av Isabelle Ståhl - Torsdag 13 juli 16:57

Jag får panik på rastlösheten. Jag vill göra så mycket, huvudet skriker efter aktivitet men kroppen hänger inte riktigt med. Febern hänger envist kvar och vägrar ge med sig.
Jag valde att deala med mig själv och lämnade sängen idag för att istället ligga och vila i en vilostol på Dalecarlia spa. Tredje gången nu inom loppet av en vecka. En klar favorit i repris!

Av Isabelle Ståhl - Onsdag 12 juli 23:11

Ligger i sängen och tänkte snart försöka sova. Jag var hemma idag från jobbet igen. Igår när jag vaknade kom jag inte upp ur sängen, yrseln och mattheten var alldeles för kraftig. Tvingade på mig Kläderna i sängen bara för att sen inse att det här går inte. Jag kommet inte klara av att jobba. Ringde in mig sjuk med en känsla av skuld. Jag vet hur mycket det är på jobbet nu. Jag hinner inte vara sjuk, får inte vara sjuk.
Trots att jag sov hela gårdagen och hela helgen som jag också var hemma och sjukanmäld så försvinner inte tröttheten. Jag sover och sover men blir inte pigg.
Idag framåt eftermiddagen fick jag panik av att vara hemma och inte på jobbet. Ångesten över att jag inte är på plats gav mig ont i magen och tillslut pallrade jag mig upp ur sängen och åkte in till jobbet för att stämma av. Insåg när jag var där att jag åkt in flera gånger alla de dagar jag varit sjuk den här veckan förutom igår. Och i måndags tog jag mig till jobbet trots hög feber och jobbade i 12 timmar. Jag inser att det inte är bra, inser att kroppen behöver vila. Men samtidigt är det omöjligt att göra just det. Jag kan inte slappna och ta det lugnt när jag inte är på plats och själv ser att allt flyter på.
Jag litar på mina kollegor till 200%. Vet att de gör ett jobb bättre än mig, det handlar inte om det. Det handlar om min brist på kontroll över situationen. Det handlar om att jag har alldeles för mycket ansvar för att vara hemma.
Imorgon måste jag också stanna hemma från jobbet, jag har blivit tillsagd att vila ett par dagar till. Det ger mig lite panik men jag inser själv att jag behöver ge mig den tiden. Men samtidigt vet jag redan nu att jag kommer åka in en stund imorgon också bara för att checka av läget. Det är en jäkligt svår balansgång det där, att veta vad som är för mycket ansvar och för lite. Hur mycket av jobbet kan jag släppa?
Mina kollegor som har jobbat längre med det här än vad jag har säger att det kommer med åren. Förtroendet att lämna över helt till en kollega när man är hemma. Tiden får visa om det gäller mig också.

Av Isabelle Ståhl - Lördag 8 juli 20:13

Jag ligger hemma i sängen med feberfrossa och en huvudvärk som inte lämnar mig ifred. Jag vaknade inatt av att jag började må akut illa och skakade som få. När hjärtklappningen tilltog började jag misstänka att det handlade om början på en reaktion av alkohol och mina mediciner efter en trevlig kväll tillsammas med mina kollegor. Men det dåliga måendet blev bara sämre och först vid 4 inatt somnade jag helt utpumpad. Efter mycket vätskeersättning och en hel del läkemedel lyckades jag ta mig upp ur sängen på förmiddagen men däckade snart om på nytt. Inprincip hela dagen har jag spenderat i sängen och jag kommer ge mig den tiden till att göra det imorgon också. Jag behöver få vila. Antagligen är kroppen helt slutkörd efter en tuff vår med skola och sjukdom och på det en stressig försommar på jobbet. En liten förkylning blir lätt stor när man är trött och sliten redan sen innan.
På måndag måste jag tillbaka till jobbet för att vara med och starta upp högsäsongen på jobbet som börjar då.
Vi räknar med 6000 besökare den dagen så tills dess måste jag vara pigg och utvilad.
Nu ska jag gå och ta min kvällscoktail med alvedon, sömnmedicin och illamåendemedicin och hoppas på att jag sover mig igenom den här natten och vaknar lite piggare imorgon.

Sök i bloggen

Presentation


Mitt namn är Isabelle, 22 år och från Stockholm.


Här i min blogg får ni följa mina dagar och mitt liv som jag ägnar åt att kämpa för att bli frisk. Återkommande depressioner och panikångest styr idag min vardag.

Not swedish?

Fråga mig

29 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3 4
5
6
7
8
9
10
11
12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2017
>>>

Arkiv

Senaste inläggen

RSS

Följ bloggen

Följ Isabelle - Vägen till ett friskare liv med Blogkeen
Följ Isabelle - Vägen till ett friskare liv med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se